onsdag 31 augusti 2016

Hinnsvepning och ultraljud

Igår var det dags för ultraljud, som jag hoppas är det sista för denna graviditet. Jag fick komma på ett till ultraljud nu i vecka 39 eftersom det i vecka 37 visade en stor baby i magen. Enligt viktuppskattningen vägde babyn 3,7kg i vecka 36+2. Nu hade han inte växt sådär jättemycket, utan uppskattades till 3,9kg igår i 38+3. Så över 4kg kommer han väl säkert vara när han behagar komma ut, men det har jag ju hela tiden gissat också, så ingen chock där. 
Läkaren lag in en remiss till förlossningen i Kokkola, att om jag inte fött vid beräknade datumet 10.9 så ska de ta in mig dit för ett nytt ultraljud med viktuppskattning, så får de göra en bedömning där om de vill sätta igång mig. Jag hoppas ju att förlossningen skulle starta av sig själv, eftersom jag ändå har två igångsättningar i bagaget, men vill ju inte heller föda ut en 5kgs baby sen i vecka 42, hehe. 
Hur som helst, igår fick jag i vanlig ordning ligga i ctg innan ultraljudet, och jag frågade barnmorskan om hon kunde göra en hinnsvepning. Inga problem, visst kunde hon det. Alltså lyckan, jag var så rädd att få ett nej! Och dessutom, från att ha varit endast en halv cm öppen för två veckor sedan, så är jag nu öppen 3-4cm. Så hon lät väldigt positiv och trodde att hinnsvepningen skulle ge effekt. Jag hade lite starkare förvärkar än vanligt igår, men inget annat. Jag försöker verkligen att inte ha allt för höga förhoppningar, men lite besviken är jag ändå. Hallå, 4cm öppen, då tycker jag att kroppen borde ta åt sig av hinnsvepningen tillräckligt för att starta förlossningen! Men den kan ju ge effekt upp till 48 timmar efteråt, och i skrivande stund har det gått bara 23 timmar. 
Ikväll ska jag på akupunktur också, det ska bli skönt. Och imorgon är det dags för rådgivningsbesök, där lär jag få en till hinnsvepning. Så kanske vi hinner få vår baby ännu denna vecka! Jag längtar så efter att få hålla honom i min famn, jag vill veta hur han ser ut, jag vill visa honom för Elliot och Matheo som väntar så på att få sin lillebror, jag vill titta på honom när han sover och känna lyckan rusa genom hela kroppen så man blir alldeles tårögd. Snälla O, kom ut nu!



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar